Positiv förstärkning

Skendräktig

Emmie ansikte på kudde 150206När vi kom hem från jaktprovet i lördags var Emmie så konstig! Hon var väldigt loj och hängde med svansen. Min första tanke var att hon var väldigt trött efter en intensiv dag, men så trött borde hon inte vara! Kanske hade hon fått vattensvans? Men nej, så såg inte svansen ut! Då blev jag riktigt rädd! Tänk om hon hade ont? Hon är ju opererad i båda armbågarna så jag är alltid orolig att hon ska få smärtor p.g.a det.

Det visade sig att Emmie inte var så hungrig heller. Då sade min man ”Hon kanske är skendräktig”. Vi räknade ut att det var tio veckor sedan hon började löpa sista gången. Det kanske var det som gjorde henne så låg! Hela söndagen var hon likadan, låg under buskarna och såg eländig ut! Men på promenaderna var hon lika pigg och glad som vanligt!

I måndags när jag släppte ut henne kröp hon under altanen och fastnade! Hon kom inte ut! Som tur var kunde jag dra ut henne när hon låg alldeles stilla på sidan. Det är klart hon är skendräktig! Vilken lättnad! Hon ville säkert boa under altanen och kanske kommer hon att börja bädda åt sina tilltänkta små och ha gosdjur eller pipisar som valpar…

Emmie får gärna ”leka med dockor” (bädda och ta hand om sina pipisar) om hon vill. Hon kommer få lika mycket motion och mat som vanligt. Jag tror att hon kommer vilja jaktträna och motionera i alla fall!