Positiv förstärkning

Välkommen hem Alice!

Alice 8 veckor soffa 150914Alice, Blackbound Willow (e INT GBFTCH Beileys Aguzannis of Fendawood u Söders Broadbean) flyttade hem till oss i går. Som vi har längtat! Tack Maria Söder för denna sötnos, min tionde hund!

Första natten med Alice är avklarad med ett nedkissat täcke som resultat. Jag låg på en madrass på golvet och vaknade så fort hon reste sig och gick iväg. Tre gånger var vi ut och kissade. Första gången hade hon svårt att somna om och tyckte det var jätteroligt att bita mig i näsan och håret. Våra andra jaktlabradorer Lee och Emmie låg i min riktiga säng och tyckte att det var skönt att Alice inte kunde hoppa upp dit. Dvärgpudeln Crazy sov en stund med Alice och mig på golvet.

När vi vaknade i morse fick alla fyra hundar mat och sedan gick jag en promenad i skogen med dem. Alice bar jag i famnen och satte ner henne lite då och då så hon fick gå några meter och sedan bar jag henne igen. Jag satte ner henne på marken när hon var lugn och tyst i min famn för det beteendet vill jag uppmuntra. Hon ville ju komma ner på marken. Skulle jag ha släppt ner henne när hon sprattlade och pep så skulle hon lära sig att det beteendet lönar sig och bli ändå vildare och mer högljudd.

När vi gick från gården ville hon inte följa med, utan sprang tillbaks in mot tomten. Då visslade jag i pipan, samma signal som vi visslat när hon fått mat de tre gånger vi gett henne det. Troligen har även uppfödaren visslat när valparna fått mat. När Alice hörde visselsignalen kom hon som ett skott till mig och fick en liten torrfoderkula och beröm. Det skulle ha fungerat lika bra att ha ropat ”hit” om vi hade sagt det ordet vid utfodring tidigare. Jag kommer att göra det så småningom också för jag vill ha två välfungerande inkallningssignaler: pipan och ordet ”hit”.

På promenaden sade jag hennes namn när hon var nära mig och gav henne genast en torrfoderkula för att lära henne att förstå att det lönar sig att lyssna på namnet. Det gör att hon kommer till mig och förväntar sig en belöning så fort hon hör sitt namn. Jag kommer aldrig att säga hennes namn utan att erbjuda henne någon form av belöning när hon kommer när hon är liten. Därför måste jag hitta på ett smeknamn till henne som kan användas när vi pratar om henne, så att hon alltid reagerar när vi säger ”Alice”.

Nu har vi varit ute på en liten lunchpromenad och hon kom till mig när jag visslade i pipan. Nu kunde jag säga hennes namn när hon var en bit ifrån mig och då kom hon genast! Jag sade det när hon tittade på mig för att lyckas. Nästa svårighetsgrad blir att säga det när hon tittar åt något annat håll. Men vi tränar några gånger till på att hon ser mig och jag säger hennes namn och belönar att hon kommer.

Hon är en mycket trygg, frimodig liten valp med mycket upptäckarglädje! Det här kommer bli bra!